“Det är inte en slump att en författare samlar, bearbetar eller omarbetar och ställer samman ett urval av artiklar och essäer publicerade i skilda sammanhang … Föreliggande samling vill jag gärna själv uppleva som ett sådant klargörande komplement till min produktion av dikter och prosa under två decennier, ett slags rymlig fotnot om de valfränder, influenser tematiska huvudkällor och, kanske inte minst, om de estetiska (och därmed också moraliska) överväganden som präglat detta skrivande.” Ur förordet i “Aptiten och ledan"Jacques Werup är en kosmopolit med en befriande självständig blick. I sin rika produktion förenar han “höga” och “låga” ämnen och visar ofta att skillnaden mellan “seriös” och annan konst är bedräglig. Hans valfrändskaper är en brokig och osvensk skara där de udda aldrig möts med mindre respekt än de välrenommerade. Umgänget med författare och konstnärer som Jan Wolkers, Pentti Saarikoski, Ola Hansson, Bertil Gadö, Claes Eklundh m.fl. formar sig till ett starkt
